Nätuniversitetets nya portal: inte bara teknik - Förslag på funktioner och resurser från förstudien 2002

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har av regeringen fått i uppdrag att bygga upp och förvalta en IT-portal för användning inom Sveriges nätuniversitet. Portalen skall löpande utvecklas för att vara en för universitet och högskolor gemensam nod för information om utbud och sökmöjligheter av IT-stödd distansutbildning. En IT-portal kan förutom detta också erbjuda många olika tjänster som stödjer olika användargrupper, det vill säga såväl studenter i deras sökande efter kurser, i deras lärande och studier på distans, såväl som anställda vid lärosätena. För att säkerställa en god funktion och kvalitet har ett användarcentrerat arbetssätt prioriterats under denna förstudie. Vägledande för förstudien har varit att fånga upp vad som är efterfrågat av de olika intressenterna av portalen, det vill säga studenter, personal vid högskolor med flera. Teknisk utformning och säkerhetsaspekter har inte prioriterats i denna studie, dessa HURfrågor ses som steg 2 i utvecklingsprocessen efter att VAD-frågorna har identifierats och diskuterats. I detta arbete har en mängd olika metoder använts för att samla in information/data för att säkerställa såväl ett starkt studentperspektiv som ett universitetets- och högskoleperspektiv på vad en nationell portal bör innehålla. Förstudien har resulterat i 56 olika förslag till funktioner och resurser för portalen. Flera av dessa handlar om förbättrade tekniska funktioner, men flera förslag handlar också om organisatoriska system för att engagera både universitetens och högskolornas personal samt studerande runt om i landet att via www.netuniversity.se tillsammans få möjligheter att: öka tillgängligheten, servicegraden och kvaliteten i den nätburna utbildningen. Det är de lokala universiteten och högskolorna som står för genomförandet av kurser och utbildningar inom ramen för Nätuniversitet. Syftet med den nationella portalen är att ge ett mervärde i detta arbete till nytta för både högskolorna och de studerande i landet. Det är med denna målsättning som förslagen i denna rapport ges. Förstudien utgör basen för framtagandet av kravspecifikation för IT-portalprojektet. Den skall fungera som underlag för remiss till olika intressenter samt efter modifieringar och utveckling ge ett underlag för en offentlig, kommersiell upphandling av genomförandet av projektet under 2003

Arbetslivsinstitutets expertgrupp för ergonomisk dokumentation : dokument 4 : Begreppet användbarhet av produkter och tjänster : en kunskapsöversikt

The concept of usability of products and services : a knowledge review The concept of usability has so far mainly been discussed in relation to software within IT and Telecom, that is IT software and web design. This, even though usability represents a quality concept, which can be applied to any product or service. The overlapping issue for quality and usability is that a product does not have an inbuilt quality or usability per se, without considering the context of use. Today, the international accepted definition of usability is given in SS-EN ISO 9241 part 11 from 1998, and reads extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use . The following terms are of interest: - Effectiveness accuracy and completeness with which users can achieve specified goals . - Efficiency resources expended in relation to the accuracy and completeness with which users can achieve goals . - Satisfaction freedom from discomfort and positive attitudes to the use of the product . In the literature one finds both more theoretical arguments and practical projects and processes which all argue for a user-centred development process to assure the quality and usability of products and services. The process tends to include: - early and continuous focus on the users and their task, - early and frequent usability testing, - iterative development process.Begreppet användbarhet har hitintills primärt kopplats till mjukvaran inom IT och telekom, dvs. programvara, webb etc. Detta trots att användbarhet egentligen representerar ett allmänt kvalitetsbegrepp, vilket kan tillämpas på vilken produkt/tjänst som helst. Det gemensamma för kvalitet och användbarhet, är att en produkt inte har någon inbyggd kvalitet eller användbarhet i sig, utan att hänsyn måste tas till i vilket sammanhang som produkten skall fungera. Den idag internationellt accepterade definitionen av användbarhet ges i SS-EN ISO 9241 11: 1998. Den svenska översättningen av definitionen ändrades 1999 för att ge en ökad korrekthet till: den utsträckning i vilken en specifik användare kan använda en produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse, i ett givet sammanhang . Detta är den definition som används i Sverige. Följande begrepp/faktorer i standarden är av intresse: - Ändamålsenlighet Noggrannhet och fullständighet med vilken användarna uppnår givna mål . - Effektivitet Resursåtgång i förhållande till den noggrannhet och fullständighet med vilken användaren uppnår givna mål . - Tillfredsställelse Frånvaro av obehag samt positiva attityder vid användning av en produkt . I litteraturen finner man såväl mer teoretiska resonemang som praktiska genomförda projekt och processer som alla förordar en användarcentrerad utvecklingsprocess för att kvalitetssäkra användbarheten i produkter och system. Övergripande består processen av: - tidig och kontinuerlig fokus på användarna och deras arbetsuppgifter, - tidig och återkommande användbarhetstestning, - iterativ utveckling

FGF family members differentially regulate maturation and proliferation of stem cell-derived astrocytes

The glutamate transporter 1 (GLT1) is upregulated during astrocyte development and maturation in vivo and is vital for astrocyte function. Yet it is expressed at low levels by most cultured astrocytes. We previously showed that maturation of human and mouse stem cell-derived astrocytes - including functional glutamate uptake - could be enhanced by fibroblast growth factor (FGF)1 or FGF2. Here, we examined the specificity and mechanism of action of FGF2 and other FGF family members, as well as neurotrophic and differentiation factors, on mouse embryonic stem cell-derived astrocytes. We found that some FGFs - including FGF2, strongly increased GLT1 expression and enhanced astrocyte proliferation, while others (FGF16 and FGF18) mainly affected maturation. Interestingly, BMP4 increased astrocytic GFAP expression, and BMP4-treated astrocytes failed to promote the survival of motor neurons in vitro. Whole transcriptome analysis showed that FGF2 treatment regulated multiple genes linked to cell division, and that the mRNA encoding GLT1 was one of the most strongly upregulated of all astrocyte canonical markers. Since GLT1 is expressed at reduced levels in many neurodegenerative diseases, activation of this pathway is of potential therapeutic interest. Furthermore, treatment with FGFs provides a robust means for expansion of functionally mature stem cell-derived astrocytes for preclinical investigation.The Holger Crafoord Foundation, the Olav Thon Foundation, the Greta och Johan Kocks Foundation, the Bergvall Foundation, The Swedish Research Council, The Swedish Cancer Foundation (Cancerfonden), and the strategic Research Area at Lund University MultiPar

Kidney disease: Improving global outcomes (KDIGO) anemia work group. KDIGO clinical practice guideline for anemia in chronic kidney disease

The 2012 Kidney Disease: Improving Global Outcomes (KDIGO) Clinical Practice Guideline for Anemia in Chronic Kidney Disease aims to provide guidance on diagnosis, evaluation, management and treatment for all CKD patients (non-dialysis, dialysis, kidney transplant recipients and children) at risk of or with anemia. Guideline development followed an explicit process of evidence review and appraisal. The guideline contains chapters addressing diagnosis and evaluation of anemia in CKD and the use of various therapeutic agents (iron, ESAs and other agents) and red cell transfusion as means of treatment. Treatment approaches are addressed in each chapter and guideline recommendations are based on systematic reviews of relevant trials. Appraisal of the quality of the evidence and the strength of recommendations followed the GRADE approach. Ongoing areas of controversies and limitations of the evidence are discussed and additional suggestions are also provided for future research

The implication of neuroactive steroids in tourette's syndrome pathogenesis: A role for 5α-reductase?

Tourette's syndrome (TS) is a neurodevelopmental disorder characterised by recurring motor and phonic tics. The pathogenesis of TS is considered to reflect dysregulations in the signalling of dopamine (DA) and other neurotransmitters, which lead to excitation/inhibition imbalances in cortico-striato-thalamocortical circuits. The causes of these deficits may reflect complex genexenvironmentxsex (GxExS) interactions; indeed, the disorder is markedly predominant in males, with a male-to-female prevalence ratio of approximately 4:1. Converging lines of evidence point to neuroactive steroids as being likely molecular candidates to account for GxExS interactions in TS. Building on these premises, our group has begun examining the possibility that alterations in the steroid biosynthetic process may be directly implicated in TS pathophysiology; in particular, our research has focused on 5-reductase (5R), the enzyme catalysing the key rate-limiting step in the synthesis of pregnane and androstane neurosteroids. In clinical and preclinical studies, we found that 5R inhibitors exerted marked anti-DAergic and tic-suppressing properties, suggesting a central role for this enzyme in TS pathogenesis. Based on these data, we hypothesise that enhancements in 5R activity in early developmental stages may lead to an inappropriate activation of the backdoor' pathway for androgen synthesis from adrenarche until the end of puberty. We predict that the ensuing imbalances in steroid homeostasis may impair the signalling of DA and other neurotransmitters, ultimately resulting in the facilitation of tics and other behavioural abnormalities in TS